Städning: dess syfte, sociala och kulturella funktion

Städning innebär att genomför en omorganisering av de materiella föremål och ting som är placerade inom ett utvalt område, exempelvis ett specifikt rum eller i en bostad. Det sker en uppdelning mellan saker som ska fortsätta befinna sig på den nämnda ytan och saker som ska avlägsnas därifrån. Hur organiseringen och omorganiseringen sker är kulturellt betingat och ser olika ut beroende på vilken plats och tid man betraktar, och förändras även utefter de rådande lägesomständigheterna och de rumsliga förutsättningarna.

Vad är syftet med städning

Syftet med städning brukar framställas som att det handlar om rengöring och målet kan ofta beskrivas som att det handlar om att man ska trivas bättre hemma. På grund av den sociala markören och ”önskvärdheten” som idén om rengöring för med sig har detta i sin tur lett till att en hel bransch har kunnat uppstå och få fäste på den ekonomiska marknaden – eller så är det tvärtom: tillgängligheten av branscherna som tillhandahåller ”rengöring” eller ”städning” har skapat den sociala och kulturella benägenheten att ta del av dessa föremål eller tjänster.

I bland annat Stockholm finns det en rad olika städfirmor, städföretag och städbolag. I och med att Stockholm är en av de större städerna i landet innebär det att utbudet är större i staden än vad det är i andra städer. I städer som ligger i närheten av Stockholm kan det även anses att nödvändigheten för ytterligare utbud av samma typ av tjänster inte fyller en lika viktig funktion i och med mängden företag som redan finns. Huruvida detta stämmer eller inte är oklart.

Vad är smuts och vad innebär klassificeringen

I boken Purity and Danger, skriven av antropologen Mary Douglas, beskrivs det att vad som anses vara smuts och inte säger mycket om hur samhället är organiserat och vilken moralisk utgångspunkt de har. Smuts handlar med andra ord om olika klassifikationssystem snarare än något objektivt eller ”riktigt”. Enligt Douglas är ett föremål i sig aldrig smuts, utan vad som definieras som smuts är alltid kopplat till föremålets placering. Kaffe som är nybryggt och som befinner sig i kaffekokaren anses inte vara smuts, medan om kaffet skulle vara där i tre år eller hällas ut på golvet skulle det – i vårt samhälle idag – betraktas som smuts.

Detta leder i förlängningen till att även de fysiska aspekterna av människor – både inomhus och utomhus – av olika skäl benämns som smuts. Ett hårstrå inomhus som sitter på en människa räknas inte som smuts, men om hårstrået lossnar är det smuts. Vissa hävdar att andra människor inte har rätt att vistas eller bo på vissa platser och legitimerar eller underbygger detta med argumentet att ”de skräpar ner” eller ”det blir smutsigt där då”. Rent konkret är det, i Sverige, framför allt hemlösa, missbrukare, romer, asylsökande och papperslösa som räknas hit, vars gemensamma nämnare är att alla av dem är en del av prekariatet på något sätt.